
Med sin nya singel "Modigare" ger Julia Lov oss en avskalad och känslosam låt. Det är en hyllning till barnet inom oss, till modet vi en gång hade och till viljan att hitta tillbaka dit igen. Soundet är mjukt, nära och organiskt. Det är vemodigt utan att vara tungt, och fyllt av den där stilla styrkan som Julia Lov gör så bra. Hennes röst bär låten fram med en sårbar trygghet, och man märker att orden är viktiga. Det här är inte bara en låt, det är ett litet löfte om att våga lite mer. "Modigare" träffar precis rätt i känslan av att vara vuxen och samtidigt inte riktigt veta vem man är, samtidigt som man längtar efter den självklarhet man en gång hade. Det är innerligt, drömskt och otroligt vackert. En låt för alla som någon gång känt sig lite vilse, men som fortfarande hoppas. Julia Lov bevisar ännu en gång att hon har en unik förmåga att skriva låtar som känns som ett hjärtslag. Och hon sjunger bättre än någonsin. Fantastisk!
puls. rekommenderar starkt!

Mundane är tillbaka med "Quick Cures", en rå, explosiv och kompromisslös singel som landar rakt i magen. Det är smutsig indierock med DIY-nerv, där varje sekund känns som att stå midt i ett känslomässigt sammanbrott på bästa möjliga sätt. Frenetisk energi, drivna gitarrer och skrikande refränger som känns både nostalgiska och hypermoderna. Produktionen är skitigt snygg, och soundet för tankarna till både brittiskt 90-tal och dagens punkvåg. Det här är ingen perfekt poplåt, men det är precis det som gör den så jäkla bra. "Quick Cures" är ett snabbt botemedel mot allt som känns för slätstruket.
puls. rekommenderar starkt!

Med "Light weight" kliver isobel ut ur skuggorna och rakt in i hjärtat av svensk alternativpop. EP:n känns som ett djupt andetag i ett stökigt rum, lågmäld men träffsäker, drömsk men aldrig svag. Här finns inget poserande, bara ärlighet, lekfullhet och en musikalisk kemi som byggts upp över år av försiktiga demos, halvöppna dörrar och blyga leenden. Låtarna på "Light weight" drar åt olika håll, men samlas i ett sound som känns organiskt och nära. Här blandas vindlande synthar med detaljrika gitarrer, försiktiga beats och sångtagningar som nästan viskar sig fram till lyssnaren. Resultatet är en EP som bär lika mycket på känsla som på precision. Det är musik som inte bryr sig om genrer, men som landar någonstans mellan indiepop, soft elektronik och det där man inte riktigt kan sätta ord på men som känns. Med sin debut visar isobel att det finns kraft i det stilla. Och att det lågmälda ibland skriker högst.
puls. rekommenderar starkt!