VECKANS NYHET (42)

INNOCENT - Blue

INNOCENT har släppt sitt debutalbum "Blue", och det är precis så djupt, drömskt och naket som titeln antyder. Hon har skapat ett album som speglar rädslan för att bli sårad, men också det där ömtåliga hoppet om att något vackert väntar där framme. Här möts styrka och sårbarhet i en samling låtar som vågar stå kvar i känslan utan att rusa förbi. Soundet är dynamiskt, organiskt och stundtals nästan andäktigt, där cello, trummor och luftiga vokaler vävs samman till en helhet som känns både personlig och universell. Man hör hjärtat slå i varje spår. "Blue" är en emotionell resa från självtvivel till självförtroende. Det är INNOCENTs egen karta över vad det innebär att känna allt på en gång, och vi vill inte gå vilse någon annanstans.

puls. rekommenderar starkt!

RIVER - I AM CANCER

RIVER är tillbaka med "I AM CANCER". En gripande, rå och vacker låt om att bryta ner för att kunna börja om. Här möts organiska instrument och drömlika gitarrer i ett levande, pulserande ljudlandskap där varje ton känns som ett hjärtslag. Det är musik som andas närvaro, sårbarhet och mod. RIVER sjunger med en öppen, skör röst om att känna sig som en börda, om längtan efter att bli sedd och älskad för den man är. Texten träffar djupt och blir ett poetiskt uppgör med självbild och acceptans, där smärtan blir en del av läkningen. Produktionen bär på en kraft som känns både tidlös och mänsklig. Varje detalj bidrar till ett ljudlandskap som känns lika nära som det är storslaget. Det är vackert, modigt och oförglömligt.

puls. rekommenderar starkt!

Nathalie - Högstadiet

Nathalie släpper "Högstadiet", en låt som känns som att öppna ett fönster till sitt eget tonårsjag, men med vuxna ögon och hjärtat på vid gavel. Här byts tidigare förluster ut mot värme, minnen och vänskap. Det känns som ett inre fyrverkeri man inte visste att man gick och bar på. "Högstadiet" målar fram bilden av en vän som blev det där lilla ljuset i mörkret, en trygghet i det kaosiga, och en påminnelse om att man alltid kommer veta vart man ska sen. Ljudbilden är varm, luftig och full av små detaljer som får hela låten att pulsera av liv. Det är svensk pop som känns, med både hjärta och skärpa. Nathalie fortsätter att visa varför hon är en egen liten genre i sig: poetisk, rak och full av känsla.

puls. rekommenderar starkt!